Att bli vän med kroppen har fått en liten annan innebörd för mig sedan jag började skriva denna blogg. Det handlar om så mycket mer än bara anorexian. Jag har enda sedan jag själv insåg och upptäckte vinsten med att lyssna på min kropp och därmed försöka ta steget mot att bli vän med den, dels genom utbildningen i Mindful tapping, blivit väldigt mån om att få min egna dotter att lyssna på sin kropp och känna hur hon mår, var det känns i kroppen osv. även fast hon bara är snart 2,5 år gammal. Det är en oerhört stor fördel med att kunna känna in och lyssna, än att bara köra på och i detta fall när det gäller barn, alltid endast använda sig av metoder där det blir en maktkamp och att den vuxne vinner genom att vara envis och tålmodig. Klart att det inte kan bli solskenshistorier i alla lägen och man får oftast känna efter från situation till situation vad som passar just där och då, men ibland blir det bara så underbart bra.
Jag kom hem ifrån jobbet sent ikväll eftersom vi hade öppet hus på jobbet. Jag kommer hem till en ganska trött liten tjej som myste lite med mig innan det var dax för kvällsbestyren med tandborstning och insmörjning av hennes torra hud. Hon gillar inget av det. Hade hon själv fått bestämma hade hon struntat i båda delarna. Men att borsta tänderna och förebygga eksem är för mig ett sådant ”måste” som behöver göras. Ikväll va en sådan kväll när hon absolut inte ville någonting av det utan bara skrek och tårarna rann nerför kinderna i förtvivlan. Jag försökte med de vanliga knepen, men ingenting fungerade. Jag fick själv en känsla av att det höll på att bli en maktkamp och att jag ville få min vilja igenom givetvis för hennes skull, men det förstår ju inte hon. Då säger jag i all skrik lugnt till henne ”att vi gör inte detta för att mamma och pappa vill bestämma över dig, vi vill bara lära dig att tänderna behöver borstas för att du inte ska få ont i dem”. Hon slutar då helt plötsligt upp att härja, sätter sig tillrätta i mitt knä och öppnar munnen så att hennes pappa kan hjälpa till att borsta. Helt otroligt och jag bara log inombords. Nu är jag ännu mer övertygad om att barn förstår så otroligt mycket mer än vad vi tror, bara vi ger dem chansen att få göra det.
Mitt tips är att lär dina barn att känna sina kroppar redan när de är små, prata med dem om hur du känner och vad det är som gör att du gör som du gör i olika situationer. Förklara!!! Tillslut kommer det lyckas och du har ett barn som från början vill förstå orsaker till saker och ting och inte ett barn som skriker sig gråtfärdig varje gång hen inte får som hen vill. Att bli vän med kroppen ur detta perspektivet, tidigt i livet, tror jag är en oerhört stor fördel under hela livet framöver. Maktkamper leder ingen vart i det långa loppet. Klart att gränser behöver finnas och jag tror barn mår bra av att veta vad som gäller, men vägen dit kan se olika ut. Testa och se, fråga dig själv varför du vill det du vill att ditt barn ska göra? Är det viktigt? Förklara då varför!!!
All kärlek/ Tina
att bli vän med kroppen 