Kropp och själ blir ett, vad menas med det? För mig står det för att kroppen och själen ska på något sätt sjunga ihop, de ska vara samstämmiga och tonerna ska klinga ljuvt inombords. De ska vara vänner med varandra och inte vara åtskilda. Det är en harmoni inombords som lyser igenom på utsidan. För en person med ätstörningar blir detta väldigt svårt att uppnå för man hatar liksom sin kropp så mycket att inte ens några positiva viskande ord kan höras mellan kroppen och själen. Förmodligen långt där inne bakom alla lager av negativa känslor, tankar och hat finns harmonin, men vägen dit kan vara väldigt lång och krokig. För mig tog det väldigt många år att komma förbi de värsta lagrena. Men när man har gjort det går det lättare och lättare. Sen kan man köra fast på vägen flera gånger och hamna tillbaka på ruta ett igen beroende på andra saker som händer och sker i livet. Inget är konstant. Det har jag också fått lära mig att leva med den senaste tiden…jag har alltid velat ha saker inrutade så att jag liksom kan kontrollera att det alltid blir som det alltid har varit. Ett oerhört energikrävande jobb, eftersom det är en omöjlighet. Jag har dock lyckats ganska bra genom åren, men det har kostat mig otroligt mycket. När man lyckats kliva åt sidan och inte är i det längre, så förstår man inte varför man år ut och år in höll på som man gjorde. Det blir ofattbart. Men så är det nog med de flesta ”mindre bra” sidorna man har…när man kommer ut på ”andra sidan” då förstår man inte hur man kunnat leva som man gjorde tidigare. Även när det gäller kost så tror man som anorektiker att skulle jag rucka minsta lilla på det som jag brukar äta, även om det bara skulle handla om ett halvt äpple extra en dag, så måste milen springas. Det behöver alltså inte handla om att man ätit en påse bullar extra, så har det inte varit för mig i alla fall. Livet blir som ni kanske förstår väldigt inrutat, kontrollerat, energifattigt och tråkigt. Men allt för att vara smal och uppleva känslan av frihet inombords…men en oerhört falsk frihet där kroppen och själen är så långt ifrån samklang de bara kan vara. Att få kropp och själ att bli ett är något alla borde sträva efter, ett jobb som man får jobba med mer eller mindre dagligen och känna efter vilken ”status” man befinner sig i just idag…Önskar er alla en fin dag! ❤️All kärlek/ Tina

Lämna en kommentar